För 25 år sedan ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. År 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Mycket har hänt sedan dess. I detta panelsamtal diskuteras verkligheten och vardagen för unga personer från Sveriges nationella minoriteter år 2025.
När panelen diskuterade om det är enklare att vara en del av en nationell minoritet idag jämfört med för 25 år sedan, framkom blandade åsikter. Vissa menade att det blivit lättare eftersom mycket arbete har gjorts för att motverka diskriminering mot minoriteter. Andra påpekade att det fortfarande finns utmaningar, särskilt för den judiska minoriteten, där klimatet har förändrats och situationen kan upplevas mer osäker. GRIF, som arbetar med unga romer, vill skapa förutsättningar för att unga romer ska våga vara öppna med sin bakgrund, känna sig trygga i sin kultur och få möjlighet att lära sig mer om sin historia.
När det gäller befolkningen i sveriges kunskap om minoriteter var panelen eniga, kunskapen är fortfarande låg och unga från minoriteter måste ofta förklara och försvara sin identitet. Panelen var även eniga med att nationella minoriteters rättigheter inte prioriteras av svenska politiker och får begränsad uppmärksamhet. Sáminuorra, det samiska ungdomsförbundet, lyfter även problematiken med att vara en minoritet och ursprungsbefolkning. Politiken tar inte alltid urfolksfrågor på allvar, och frågor om land och vatten hamnar ofta under minoritetsskyddet istället.
En viktig milstolpe för tornedalingar, kväner och lantalaiset är Sannings- och försoningskommissionen, som lyfter historien, ger erkännande och möjlighet till upprättelse. Ungdomarna upplever brådskande behov av en officiell ursäkt, men ser motvilja från politiken. Alla ungdomsorganisationer betonade att det är viktigt att få vara med och påverka beslut som rör deras kultur och identitet.
Språket är centralt för alla minoriteter. Det är viktigt eftersom det bär på historia, berättelser och kultur. Sverigefinska Ungdomsförbundet framhåller språkets centrala roll och uppmärksammar frågan om att språk ska bli en diskrimineringsgrund i svensk lag, eftersom språkrelaterad diskriminering annars ofta förbises. Vilket de andra instämmer med.
Alla beskriver att det fortfarande finns utmaningar för nationella minoriteter idag, men att de finner drivkraft i samhörighet mellan generationer, samarbete, ungdomars gemenskap och trygghet, samt i att nästa generation ska växa upp trygg i sin identitet och kultur.
– Scilla Fors Holfelt, pressvolontär