Vem går säker? – Om visitationszoner, diskriminering och rätts(o)säkerhet

I april 2024 trädde den uppmärksammade lagen om införandet av säkerhetszoner, även kallade visitationszoner, i kraft. Denna lagstiftning ger polisen rätt att i utvalda områden utföra kroppsvisitationer utan brottsmisstanke. Stark kritik har riktats mot lagen eftersom den riskerar att öka möjligheterna för diskriminerande polisarbete i form av rasprofiliering. 

Bojan Brstina från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd framhåller att området för demokratiutövning krymper i Sverige. Han uppmärksammar det demokratiska samhällskontraktet som innebär att individer och myndigheter båda är bundna av olika skyldigheter. Offentlig makt ska inte inskränka individens rättigheter utan alltid utövas med respekt för personlig frihet samt värdighet. Vidare förklarar Brstina hur den allmänna rättsprincipen bygger på fyra grundsatser: proportionalitetsprincipen, ändamålsprincipen, legalitetsprincipen samt objektivitets- och likabehandlingsprincipen. Han beskriver hur utvidgningen av polisens befogenheter under den senaste tiden, i syfte att öka den nationella säkerheten, har skett på bekostnad av medborgarnas rättigheter. 

Johanna Ingemarsson från Malmö mot Diskriminering återger hur unga i Malmö har berättat om sina upplevelser av rasprofiliering i möte med polisen. Hon beskriver en känsla av frustration, oro och maktlöshet bland ungdomarna som tvingats anpassa sin vardag efter rättsväsendets diskriminering. Ingemarsson riktar även hård kritik mot den snabba lagstiftningsprocess som föregick införandet av säkerhets- eller visitationszonerna och som dessutom innefattade en remissprocess där hälften av remissvaren avstyrkte förslaget.    

Slutligen lyfter Brstina civilsamhällets centrala roll i försvarandet av demokratin. Det är genom civilsamhället som både skapandet och beskyddandet av rättigheter drivs, till stor del genom ideellt arbete. Enligt honom står civilsamhället idag inför flera utmaningar, bland annat minskad finansiering, svagare interorganisatorisk koordination samt att skenbar påverkan via sociala medier ersätter effektivare former av påverkansarbete. Brstina uppmanar därför oss alla att organisera oss tillsammans, utkräva våra rättigheter genom att vara aktiva i samhällsdebatten, och framförallt att inte ge upp! 

– Ebba Fransson, pressvolontär

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.