Fonden för mänskliga rättigheter arbetar med att främja mänskliga rättigheter internationellt och i Sverige genom kunskapshöjning, granskning, påverkansarbete och stöd till människorättsförsvarare. De har varit partner till MR-dagarna sedan forumet grundades år 2000 och i vår intervju med generalsekreterare Ulrika Strand, förklarar hon hur Sverige kan ställa om för att förhindra kränkningar mot nationella minoriteter samt hur vi behöver dra åt samma håll för att säkerställa en demokratisk framtid.
Den statliga finansieringen till civilsamhällesorganisationer har minskat med hundratals miljoner sedan 2023, hur påverkar denna finansiella nedprioritering Sverige?
Civilsamhället i alla dess olika former var med och byggde Sverige till ett demokratiskt samhälle. Vi tolkar nedprioriteringen som att staten inte ser civilsamhället som en allierad utan som aktörer som ska tillhandahålla en service. Det är oroväckande – för den samstämmighet som rått mellan stat och civilsamhälle har varit en viktig motkraft mot icke-demokratiska krafter. Att delta i föreningslivet, oavsett om det är i ett fotbollslag, ett studieförbund, en lokal människorättsgrupp eller en miljöorganisation, är att träna sig i demokrati och respektera allas lika värde. Med alla de utmaningar som vi står inför behöver vi dra åt samma håll.
Ekonomiska, sociala och kulturella (ESK) rättigheter är en av era kärnfrågor. Har det skett en omställning i synen på dessa rättigheter i Sverige?
Vi har tyvärr inte sett att utvecklingen för ESK-rättigheterna har varit särskilt positiv i Sverige. Nu i februari granskade en expertkommitté i FN hur Sverige lever upp till just de här rättigheterna. Utifrån alla de rekommendationer som kommittén riktade mot Sverige är det tydligt att det finns mycket kvar att göra. Särskilt allvarligt är att många av rekommendationerna är desamma som tidigare vilket betyder att FN uppfattar att Sverige inte gjort tillräckligt för att komma till rätta med dem. Konsekvensen av det blir att många människors rättigheter inte respekteras.
Ni arbetar också mycket med övergångsrättvisa – staters upprättelse av rättighetskräkningar som t.ex. skett under tidigare diktaturer eller interna konflikter. Hur stärker övergångsrättvisa våra mänskliga rättigheter?
Övergångsrättvisa består av ett antal olika delar som alla syftar till att bidra till en strukturell omställning. Det kan handla om att ändra polisens arbete så att de arbetar rättighetsbaserat, att utreda brott och ställa de ansvariga inför rätta eller att tillsätta en sanningskommission som ska belysa de människorättsbrott som ägt rum.
Forskning visar att för att en sådan här strukturell omställning ska bli hållbar, det vill säga att landet inte ska återgå till konflikt eller ett repressivt styre, är civilsamhällets deltagande avgörande – både i förhandlingsfasen och i det fortsatta arbetet. Ett intressant exempel som visar på att övergångsrättvisa är en effektiv metod även i ett land som Sverige är de två aktuella sanningskommissionerna gällande tornedalingar, kväner och lantalaiset samt den för det samiska folket. Det ska bli mycket spännande att se vad svenska staten gör med resultaten från dem och hur framtida människorättskränkningar mot de här två grupperna ska förebyggas.
Fonden för mänskliga rättigheter var med och grundade MR-dagarna, vad är det som gör forumet till en viktig mötesplats?
Vi tycker att det är lika viktigt nu som det var då att samla människor på en plats för att lära sig mera om mänskliga rättigheter, inspireras av andra, dela med sig av erfarenheter, uppröras och hitta sätt att påverka. I år kommer en av våra partnerorganisationer från Uganda att delta på MR-dagarna i Skellefteå. Efter att ha hört oss berätta om forumet i Sverige är de intresserade av att ordna något liknade i Uganda. Det vore väldigt spännande att vara med på!
Fonden för mänskliga rättigheter är en av MR-dagarnas huvudarrangörer och kommer att anordna flertal seminarier under forumet i Skellefteå. Tills dess kan ni läsa mer om dem här!