De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor har rätt att leva ett värdigt liv i frihet, trygghet och säkerhet. Det omfattar en rätt att gå fri från övergrepp av staten, men också ett krav på staten att skydda människor från våld, övergrepp och kränkningar från tredje person. Och det handlar om mer än rätten att gå fri från omedelbar fara; ett tryggt och säkert liv handlar i lika hög grad om möjligheten att utöva andra rättigheter – om en bostad, ett arbete, en utbildning och en möjlighet att kunna delta i samhällslivet utan diskriminering. Mänskliga Rättighetsdagarna 2022 vill tillföra ett tydligt människorättsperspektiv i samtalet om trygghet och säkerhet och öka förståelsen för hur vi kan främja ett liv i trygghet och säkerhet för alla.

I Sverige har trygghet och säkerhet seglat upp som en av väljarnas viktigaste frågor inför valet 2022. Begreppen används ofta i samma andetag och beskriver inte sällan ett behov av att skydda någon eller något mot ett yttre hot, ofta i form av brottslighet eller ordningsstörningar. Men ur ett MR-perspektiv är det viktigt att vidga begreppen och istället tala om personlig säkerhet och social trygghet för alla människor. Många faktorer påverkar upplevelsen av trygghet; vårt boende, tillgången till arbete, vår ekonomi, vår tillit till samhället, vår familjesituation, vår upplevelse av att behandlas likvärdigt med andra (icke-diskriminering), oro för problem i närmiljön, större globala hot som klimatkris, konflikter och mycket mer. Med en sådan bred syn på vad som skapar trygghet är det uppenbart att åtgärderna för att uppnå ett liv i trygghet för alla är många och komplexa.

Vilka hot mot människors trygghet och säkerhet finns idag? Och hur kan skyldighetsbärarna, staterna, skapa säkerhet och trygghet för alla människor?  I den allmänna debatten talas det om skjutningar och gängkriminalitet, om fler poliser och hårdare tag. Samtidigt har forskning många gånger påtalat att hårdare tag och strängare straff inte är lösningen. Ofta pekas också enskilda grupper ut som säkerhetshot, något “annat” som samhället i stort måste skyddas mot, vilket leder till stigmatisering och ännu större utsatthet och ger upphov till en kollektiv känsla av otrygghet. Så vad skulle vara bättre? Vad skulle hända om åtgärderna istället diskuterades utifrån ett rättighetsperspektiv och att större insatser gjordes för att främja trygghet? Vad skulle ske om samma ansträngningar gjordes för att garantera rätten till jobb, utbildning, bostad, deltagande och medbestämmande? Till att främja tillit och till att bygga inkluderande samhällen? Hur går tuffare tag ihop med regler om ickediskriminering,  proportionalitet, ändamålsenlighet och nödvändighet?  Hur långt kan statens ingrepp gå innan de hårdare tagen i sig skapar otrygghet och polarisering?

Internationellt finns många exempel på hur repressiva regimer såväl som demokratiska stater använder allt tuffare metoder för att garantera den allmänna säkerheten. Men hårdare tag leder inte sällan till statliga övergrepp där enskildas rättigheter kränks, människor torteras och fängslas, journalister hotas, oppositionens och civilsamhällets handlingsutrymme stryps.

Hur försvaras allas lika rätt och värde i en situation där säkerhet ställs mot terrorism och extremism?

Hur försvaras allas lika rätt och värde i en situation där säkerhet ställs mot terrorism och extremism? I en global kontext hamnar diskussionen om trygghet och säkerhet ofta i en militariserad diskurs. Under MR-dagarna 2022 vill vi också prata om mänsklig säkerhet, ett perspektivskifte som riktar sökljuset mot fler utmaningar men också andra lösningar. Vilka andra hot mot vår säkerhet finns om vi lyfter blicken? Finns det anledning att se på klimatkrisen som det största hotet mot trygghet och säkerhet, med hot mot global hälsa, hotad matsäkerhet och ökade konflikter i sitt kölvatten? Är det dags att rikta strålkastarljuset mot demokratibrott och hatbrott? Att också se till möjligheten för alla att på ett säkert sätt röra sig i det offentliga rummet, oavsett funktionalitet, kön och etnisk härkomst? Till allas möjlighet att bestämma över sin egen kropp och sexualitet? Hur står det till med den personliga säkerheten i ett digitaliserat samhälle, där vi dagligen riskerar att övervakas och utsättas för desinformation? Hur är samhällets beredskap att garantera bästa möjliga hälsa, under pågående pandemi och inför nästa? Och hur skyddas rätten till asyl, när flyende barn utmålas som säkerhetshotande flyktingströmmar? När trygghet och säkerhet blir till slagord i den politiska debatten, vems trygghet och säkerhet är det som räknas?

Mänskliga Rättighetsdagarna vill valåret 2022 bidra till ett samtal om säkerhet och trygghet som också innefattar social trygghet och personlig säkerhet och som har fler dimensioner och perspektiv än det vi tar del av dagligen i media. Vi vill diskutera hur främjandet av sociala och ekonomiska rättigheter kan verka trygghetsskapande och hur det dessutom kan vara mer effektivt att arbeta förebyggande för att undvika otrygghet och säkerhetshot än att agera reaktivt. Vi vill tala om mänsklig säkerhet framför staters militära säkerhet.

Under Mänskliga Rättighetsdagarna den 17-18 november 2022 kommer begreppen trygghet och säkerhet att belysas ur en rad olika perspektiv. Programmet kommer att ge aktuella lägesbilder och ny fakta, men ambitionen är också att erbjuda djupdykningar i de strukturer och bakgrundsfaktorer som ligger bakom samhällsutmaningarna. Hur påverkar exempelvis maktstrukturer relaterade till kön, etnicitet/vithet, funktionalitet, klass, könsidentitet, sexuell läggning, religion och ålder upplevelsen av trygghet? Programmet kommer också att blicka framåt och erbjuda framtidsspaningar och visioner om ett samhälle som erbjuder trygghet för alla.

Nu bjuder vi in din organisation eller myndighet att vara med och bygga ett program som höjer kunskapsnivån och breddar debatten. Välkommen in med programförslag om ekonomisk trygghet, tuffare tag, rasprofilering, antidiskriminering, asylrätt, maskulinitetsnormer, mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, trygghetsfrämjande åtgärder, rätten till bostad, minoritetsstress, ojämlikhet, hat och hot på nätet, stadsplanering, makt, klass, personlig säkerhet i ett förändrat klimat, tillit, segregation, klimaträttvisa, demokrati, asylrätt, övergångsrättvisa, gängkriminalitet, rasism, hot mot människorättsförsvarare, övervakning, idrott och mycket annat!