FRIHET

Yttrandefrihet, religionsfrihet, frihet från fruktan och frihet från nöd. 1941 formulerades de fyra friheterna som senare utvecklades och fastslogs i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i efterföljande konventioner.  Syftet var att skapa ett globalt regelsystem för en värld där människor lever i frihet och värdighet.

Dessa friheter är lika aktuella nu som de var då, även om förutsättningarna och utmaningarna delvis har förändrats. I tider präglade av krig, kriser, fattigdom, ökade motsättningar och flyktingströmmar prövas våra fri- och rättigheter och vår vilja att försvara dem. Vilka friheter är mest utsatta idag? Vems frihet skyddas? Vems begränsas, villkoras eller offras i trygghetens, den allmänna ordningens, kollektivets, pengarnas eller beredskapens namn?

FRIHET är temat för Mänskliga Rättighetsdagarna 2026. Programmet kommer att belysa utmaningarna men även bidra med kunskap, metoder och exempel på hur frihet kan främjas, stärkas och göras tillgängliga för fler. 

Demokratiska fri- och rättigheter

Yttrande-, mötes-, demonstrations-, åsikts-, organisations- och religionsfrihet är grundläggande friheter i ett öppet och demokratiskt samhälle. Samtidigt ser vi hur dessa fri- och rättigheter utmanas och kränks, i Sverige och globalt. Fredliga demonstrationer slås ned, aktivister och journalister misstänkliggörs, hotas eller tystas, och civilsamhällets handlingsutrymme krymper. Runt om i världen riskerar människor sin frihet, sin framtid och ibland sina liv för rätten att yttra sig, organisera sig eller protestera.

Samtidigt har möjligheten för människor att göra sin röst hörd kanske aldrig varit större än idag. Men sociala mediers positiva genomslag för yttrandefriheten är samtidigt en yta som kan kontrolleras, förbjudas och övervakas av stater och ägare och det är en plats där hat och hot florerar. Hur pareras rätten till yttrande- och informationsfrihet med skyddet för den enskildas fysiska och psykiska integritet? Vilka åsikter och röster tystas när AI och algoritmer styr samtalet och informationsflödet?  Finns det gränser för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten, vem ska få bestämma var dessa går i så fall? Hur påverkas den akademiska friheten, pressfriheten och den fria kulturen när forskare, journalister, konstnärer och kulturarbetare arbetar under hot, censur och politisk styrning?

Vem drabbas när resurserna till civilsamhället, folkbildningen och biståndet minskar eller fördelas utifrån politiska ståndpunkter? Och hur efterlevs religionsfriheten när hat och hot riktas mot religiösa ledare och lokaler och när människors val att synliggöra sin religionstillhörighet begränsas i offentligheten? När kan religion bli ett tvång och hur skyddas rätten att byta eller inte tillhöra en viss religion eller trosuppfattning?

Frihet från diskriminering  

Frihet är att få vara sig själv och kunna leva sitt liv utan rädsla för hat, hot eller våld. Ändå begränsas många människors frihet av diskriminering kopplad till kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, ålder med mera. När människor möter hinder i form av bristande tillgänglighet, rasism, antisemitism, islamofobi, homo- och transfobi eller andra former av förtryck påverkar det deras möjlighet att utöva sina fri- och rättigheter. När diskriminering normaliseras eller osynliggörs fördjupas kränkningen och försvårar upprättelser.

Diskriminering får konsekvenser för både enskilda människor och för samhället i stort. Hur påverkar diskriminering vilka människor som får och kan ta plats i det offentliga rummet, framföra sina åsikter och uttrycka sin identitet? När vissa grupper i samhället utsätts för diskriminering och rasism, hur påverkar det folkhälsan och demokratiska värderingar? Hur säkerställer vi varje människas rätt till frihet från diskriminering? 

Frihet, beredskap och krishantering 

Frihet prövas ofta som hårdast i tider av kris. Pandemier, krig, klimatförändringar, ekonomisk oro och samhällsstörningar som till exempel ökad kriminalitet, leder till snabba beslut och ökade krav på en god beredskap. Även om fokus i debatten ofta läggs på polisiära åtgärder och militärt försvar handlar beredskap också om att bygga upp ett civilt försvar och säkerställa tillgång till mat, vatten, vård, information, trygghet och social sammanhållning. 

Hur påverkas friheten när människor oroar sig för sina liv, sin försörjning, hälsa eller framtid? Vad innebär matberedskap, energitrygghet och social beredskap ur ett skyldighets- och rättighetsperspektiv? Vilka grupper riskerar att hamna utanför när resurser är ojämnt fördelade eller när stödsystem brister?  Hur skapar vi en hållbar beredskap som inkluderar alla i samhället, som tar hänsyn till allas mänskliga rättigheter och som respekterar urfolk och minoriteters självbestämmande?

Samtidigt innebär olika typer av samhällsstörningar ofta att stater utökar sin kontroll. Övervakning, ökad repression och olika former av undantagsåtgärder väcker frågor om integritet, rättssäkerhet och demokrati. Vem skyddas, vem prioriteras och vems frihet offras? Hur undviker vi att tillfälliga krisåtgärder som inskränker på människors frihet blir permanenta?

Frihet kräver möjligheter 

Frihet är inte bara frånvaro av förtryck, utan också tillgång till resurser, självbestämmande och inflytande. Utbildning, bostad, arbete, rörelsefrihet, organisering och delaktighet är avgörande för att människor ska kunna leva ett fritt liv. Men tillgången till dessa resurser är långt ifrån jämlik. För många personer begränsas friheten av socioekonomiska skäl, hälsa, diskriminering, var i landet du bor eller av begränsningar i lagar för uppehållstillstånd och medborgarskap.

När skyddsnät försvagas drabbas utsatta grupper hårdast. Att tala om frihet och möjligheter är därför också att tala om jämlikhet, inkludering och ansvar. Vad gör samhället för att för att motverka att människors frihet inskränks? Vilka initiativ tas, vilka nya metoder och teknik kan skapa större frihet? Vilken roll har näringslivet, civilsamhället, skolan, myndigheter och den enskilda människan?  Lever staten upp till sitt ansvar att skydda, respektera och skapa förutsättningar för frihet?

Bli en del av samtalet! 

Med temat FRIHET vill Mänskliga Rättighetsdagarna 2026 vara en plats för gemensam analys, erfarenhetsutbyte och framtidstro.  Arrangemanget kommer att samla röster från civilsamhälle, offentlig och privat sektor, akademi och kultur för att utforska hur frihet kan försvaras och främjas i en tid av kris, osäkerhet, utveckling och förändring. 

Vi bjuder nu in er verksamhet att vara med och bygga programmet för Mänskliga Rättighetsdagarna 2026. Dela med er av kunskap, metoder, perspektiv, debatter och goda exempel från det lokala till det globala. Tillsammans skapar vi Nordens största forum för mänskliga rättigheter.