Transfobin i det svenska samhället

Lukas Romson (vänster) och Johannes Edenteg (höger) i ”Transpersoners situation på arbetsmarknaden” av FPES.
Foto: Sally Löfström.

Att ställa opassande frågor eller spydiga kommentarer är inte bara kränkande, utan skapar också en ogynnsam arbetsmiljö för transpersoner menar Johannes Edenteg, förbundsordförande för organisationen FPES som aktivt arbetar för att stötta transpersoner.

Vidare påpekar Lukas Romson, jämlikhetskonsult, att arbetet är en plats där arbetsgivare inte bara har möjlighet utan också skyldighet att förändra och förbättra miljön. Genom att skapa en inkluderande och rättvis arbetsmiljö för alla anställda oavsett kön eller könsidentitet, kan arbetsplatser bidra till att transpersoner känner sig välkomna och accepterade. Men Lukas förklarar att det saknas pengar och resurser till kompetensutveckling och informationsinsatser kring transfrågor.

inom vården är kunskapen och förståelsen för transpersoners behov otillräcklig

Tillgången till vård är ytterligare ett exempel där transpersoner drabbas. Svårigheter att få hormonbehandlingar eller könsbekräftande kirurgi kan skada transpersoners fysiska och psykiska hälsa. Och inom vården är kunskapen och förståelsen för transpersoners behov otillräcklig, vilket leder till diskriminering och inadekvat vård. Den rådande transfobin och bristen på acceptans gör att transpersoner ofta möter på fördomar, diskriminering och hatbrott i samhället.

Så hur motverkar vi diskrimineringen?

Genom att fortsätta lyfta transpersoners utmaningar i samhället, öka transkompetensen, stötta transpersoner och skapa en mer inkluderande kultur där transpersoners rättigheter och välbefinnande prioriteras.

Text: Sally Löfström.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.