Hur påverkas skolan av det kriminella våldet? 

Arrangör: Amnesty Sverige. Meverkare: Agneta Khan, Daniel Diaz, Iraj Shirkhani, Sakariya Hirsi

Barn och unga är traumatiserade 

Det är otroligt vanligt att barn mår dåligt eller får posttraumatiskt stresssyndrom efter att de sett en skjutning. Sakariya berättar om barn som bevittnar skjutningar utanför skolan och dagen efter förväntats dyka upp som om det vore en vanlig skoldag. Inga lektioner ställs in så eleverna kan stanna hemma. Stanna hemma för att reflektera kring vad som hänt, tänka på sin psykiska hälsa.

I en utredning kom det fram att mellan 2019-2022 skedde 700 skjutningar nära svenska skolor. Vänner eller bekanta till elever dödas och unga traumatiseras av våldet i deras omgivning. Så vad händer med hälsan när barn förväntas bete sig helt normala i skolan dagen efter en skjutning? Det är en fråga som ignoreras i en diskussion som är obefintlig.

Eldsjälar  

Skolans roll är att garantera barns rätt till en adekvat utbildning, rätt till eventuella anpassningar, och möjlighet att få betyg för att sedan ta sig vidare till gymnasiet. Lärare och skolpersonal har också ett ansvar att kontinuerligt prata med elever om våldet som ökat i samhället. Men när lärare är överbelastade och utbrända är dessa ansvar svåra att garantera.  

Samtidigt behöver barn och unga skapa relationer med vuxna som lyssnar, ser dem, frågar hur de mår. Men lärare får inte tid att bry sig. Strukturen är inte byggd på ett sätt som möjliggör en nära kontakt mellan lärare och elever. Lärarplanen och lärarutbildningen måste revideras och mer förebyggande insatser behövs. Tills dess ligger elevernas mående i händer på eldsjälar. Men hur många klarar eldsjälarna av prata med innan den lågan också brinner ut?  

Text: Sofia Jimenez

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.