Klimatkrisen är ett hot mot mänskliga rättigheter. Den globala uppvärmningen försvårar livsvillkoren, inte minst för renskötande samer i Sápmi. Samtidigt exploateras samernas traditionella marker av de insatser som görs för att samhället ska kunna ställa om. I ett seminarium arrangerat av Amnesty Sápmi och Amnesty International Sverige, under MR-dagarna, diskuterades det hur vindkraft, gruvor och skogsskövling ökar konfliktnivån i Sápmi.
”Många kommuner och myndigheter berörs av samernas urfolkrätt. De behöver göra sin hemläxa och se till att det finns ekonomiska och praktiska förutsättningar för samer att delta i samråd om markanvändning i Sápmi”, säger Annette Löf, Stockholm Environment Institute.
”Det finns inte en vilja bland beslutsfattare att respektera traditionell kunskap. Vi urfolk lever cirkulärt med respekt för ekosystemen. Nu krävs det ett systemskifte i hela samhället. Det är stora och svåra frågor, säger Matti Blind Berg, ordförande för Svenska Samernas Riksförbund.
Samiska rättighetsbärare ska inte behöva utbilda myndigheter
Brittis Edman
Region Jämtland Härjedalen är ett exempel på hur det offentliga kan arbeta. De har påbörjat implementering av urfolksdeklarationen, säger Brittis Edman, utredare vid Institutet för mänskliga rättigheter.
”Först tvingas samer gå till domstol för att få rätt mot staten. Och när samerna väl får rätt, då blir kommer hat och hot mot enskilda samer. Dessutom respekterar inte politiker och andra beslutsfattare domstolens besked. Det blir ett dubbelt straff”, säger Annette Löf.
Matti Blind Berg håller med: ”Vi drev en rättsprocess i tio år. När vi fick rätt, försöker politiker gå runt Högsta domstolens domslut. Jag undrar om vi har slängt tio år i sjön”.
”Vi behöver följa rättsutvecklingen, även internationellt”, säger Brittis Edman, och nämner både hur Kanada arbetar med urfolk och att ö-nationen Vanuatus president vill se ett FN-föredrag med målet att fasa ut användningen av fossilbränslen.
Folkrättsjuristen Johanna Westeson lyfter fram FPIC – principen om ett fritt och informerat förhandssamtycke – som ett verktyg. Det är en människorättslig norm baserad på grundläggande mänskliga rättigheter och urfolksrättigheter.
”Det är en metod som ska prägla samrådsprocesser som är okej. Man måste skapa en maktbalans i rummet. Det handlar både och tid och pengar för att ge urfolk bättre förutsättningar för att delta i samråd. Här finns det mycket att lära”, säger Johanna Westeson.
Varken Matti Blind Berg eller Annette Löf är särskilt imponerade av den nya lagen om konsultation, som innebär att statliga myndigheter är skyldiga att konsultera samer i alla frågor som berör dem.
”Jag ser inte någon egentlig skillnad mot tidigare. Det är bara ett annat ord för samråd”, säger Matti Blind Berg.
”Tyvärr är det en urvattnad version, som blev lag. Det vittnar om en låg politisk ambitionsnivå när det gäller samiska rättigheter”, säger Annette Löf.
Text: Kerstin Andersson